Would you like to read the article in English? Click here
En kommitté har tagit fram förslag på förenklade skatteregler för fåmansbolag. Vi går igenom vilka förslag som har lagts fram, vad det skulle betyda för fåmansbolag och när reglerna eventuellt skulle träda i kraft.
Bakgrund till utredningen och reglerna
Reglerna för fåmansföretag infördes med syfte att motverka inkomstomvandling (att inkomst tas ut som lägre beskattad utdelning istället för lön) för aktieägare som är verksamma i företaget. Reglerna bestämmer om utdelning och vinst på aktier ska beskattas som arbetsinkomst eller kapitalinkomst.
En kommitté har haft i uppdrag att föreslå förenklade och förbättrade regler om beskattning av ägare till fåmansföretag, även kallat 3:12-reglerna. Målet med de nya reglerna är att främja entreprenörskap och förbättra villkoren för små och medelstora företag samt deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital.
Föreslagna förändringar
Kommittén har nu lämnat in följande förslag:
- En ny modell för beräkning av gränsbeloppet införs, dvs. gränsen för när utdelning och vinst blir beskattad som tjänsteinkomst för ägaren. I den föreslagna modellen ersätts dagens förenklingsregel och huvudregel med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Alla delägare får tillgodoräkna sig ett höjt grundbelopp per företag liknande det som finns i dagens förenklingsregel och som föreslås vara 4 inkomstbasbelopp per företag (304 800 kronor i dagens basbelopp), och ska fördelas lika på aktierna i företaget.
- Alla som har investerat mer än 100 000 kronor i företaget får tillgodoräkna sig en ränta på den överskjutande investeringen i företaget vid beräkning av gränsbeloppet. Räntan på och uppräkningen av sparade utdelningsutrymmen föreslås slopas.
- Dagens krav på att delägare måste ta ut en viss egen lön och ha minst 4 procent av aktierna för att få tillgodoräkna sig ett löneutrymme vid beräkning av gränsbeloppet tas bort, och ersätts med ett schablonavdrag, ett s.k. löneavdrag. Det lönebaserade utrymmet blir 50 procent av den del av lönerna i företaget som överstiger 8 inkomstbasbelopp (motsvarande 609 600 kronor i 2024 års nivå) och fördelas mellan aktieägarna. Det innebär att samtliga delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag, oavsett storleken på ägarandel eller eget löneuttag.
- Ett gemensamt takbelopp på 90 inkomstbasbelopp för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst införs och omfattar delägaren och dennes närstående.
- Närståendekretsen stramas åt så att syskon inte längre räknas som närstående och inte ska påverka beskattningen för en delägare. Avsikten är att öka förutsägbarhet då ägaren kan ta hänsyn till färre närstående.
- Karenstiden föreslås kortas med ett år. För ett s.k. karensbolag skulle det innebära att bolaget bara behöver vara vilande i fyra år för att ägandet ska bli "avkvalificerat." Efter dessa fyra år beskattas utdelning från bolaget inte som inkomst av tjänst.
Förväntade effekter av förslagen
Förslagen innebär flera viktiga förändringar för fåmansföretag och deras ägare och berör 540 000 delägare i 400 000 företag, och beräknas sammantaget medföra en lägre beskattning av delägare i fåmansföretag med 1,1 miljarder kronor. Gränsbeloppen, som används för att beräkna beskattningen av utdelning och kapitalvinst, beräknas att öka med 15 procent, främst för ägare i små företag och för företag som anställer personal. Ytterligare en fördel med förslagen är att de innebär en förenkling av reglerna och en minskning av den administrativa bördan för företagarna, vilket kan leda till tids- och kostnadsbesparingar.
Förslagen skickas nu på remiss innan en proposition kan läggas till riksdagen för beslut om lagändringar. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Vill du ha nyheter som denna direkt i din inkorg? Prenumerera på Azets månatliga nyhetsbrev här.
