Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag – vad blir effekten?

Regeringen föreslår att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Ett sänkt krav på aktiekapitalets storlek gör naturligtvis att fler kan starta aktiebolag, men med aktiebolaget kommer också stora skyldigheter. 

Lägre kapitalkrav gav fler aktiebolag

Redan den 1 april 2010 sänktes kravet på lägsta aktiekapital. Den gången var det från 100 000 kronor till 50 000 kronor för bolag i Sverige.

Erfarenheterna från 2010-års sänkning av kapitalkravet visar att ett lägre ställt krav på aktiekapital för privata aktiebolag gör aktiebolagsformen tillgänglig för fler som vill starta företag. Sänkningen har medfört ett ökat aktiebolagsbildande och cirka 90 % av alla nybildade aktiebolag startas numera med ett aktiekapital på 50 000 kronor.

År 2020 halveras kapitalkravet ännu en gång

För att ytterligare minska eventuella hinder för den som vill bedriva näringsverksamhet i aktiebolagsform föreslår regeringen nu att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget finns i en proposition från Regeringen som ska beslutas av Riksdagen, innan förslaget blir verklighet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. För bolag som bildas före årsskiftet gäller det högre, nuvarande, kapitalkravet, om 50 000 kronor. Detta är relevant att beakta till exempel för den som vill bilda ett bolag innan årsskiftet för att komma åt ett extra lågbeskattat utrymme för utdelning på aktier i fåmansbolag, enligt den så kallade förenklingsregeln.

Starta aktiebolag kräver mindre aktiekapital men det finns nackdelar

Ett sänkt krav på aktiekapitalets storlek gör naturligtvis att fler kan starta aktiebolag med de fördelar ett aktiebolag kan innebära. Men en lägre ekonomisk ribba för att starta ett aktiebolag kommer med stora skyldigheter. 

Ett exempel är att aktiebolag med ett aktiekapital om endast 25 000 kronor kan efter relativt kort tid bli likvidationspliktigt enligt bestämmelserna i 25 kap 13 § Aktiebolagslagen (ABL). Bestämmelserna i Aktiebolagslagen innebär att styrelsen genast ska upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bestämmelserna syftar till att det ska finnas en viss marginal i skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder, i syfte att skydda bolagets borgenärer (fordringsägare). Kontrollbalansräkningen ska läggas fram på bolagsstämma som underlag för beslut om avveckling av bolaget genom likvidation.

Dessutom innebär bestämmelserna i 25 kap. 13 § ABL innebär att ett aktiebolag med 50 000 kr i aktiekapital kan uppvisa ett negativt resultat på högst -25 000 kr första året utan att styrelsen behöver upprätta en kontrollbalansräkning. För ett aktiebolag med 25 000 kr i aktiekapital enligt förslaget är motsvarande beloppsgräns endast -12 500 kr. I samband med bestämmelserna om kontrollbalansräkning finns även ansvarsbestämmelser för styrelse och ägare för de fall de inte uppfyller kraven i aktiebolagslagen.

Behöver ni hjälp med kapitalkravet eller har ni funderingar kring lagändringen?

Ta kontakt med oss direkt eller ta del av Azets nyhetsbrev nedan.